Lovisas liv som reseledare

Till och börja med tack Micke för fina kommentaren det är tomt här nere utan dig! Och stackars Calle ska tydligen åka hem med mig nästa lördag. Hur många jag har med mig hem vet jag inte heller - de har glömt att skicka med de papprena. Har också glömt att skriva var alla mina gäster som kommer ner och åker på lördag bor. Toppen! Kaos.

 

Men allt började igår morse. Jag var livrädd. Mejlet hade kommit ut och män 40+ klarar inte av kritik från tjej i tjugoårsåldern. En av mina chaufföer var flyförbannad på brevet. Att jag ljög för hela företaget. Men när jag kom ner idag ringde jag till Elina hon tycker exakt samma som jag och ska även hon ringa på måndag till företaget. De är faktiskt ännu värre mot henne än mig. I alla fall när jag kom ut hälsade jag glatt med min insikt att jag ska bli behandlad som jag själv behandlar. Fick ett jag är trött tillbaka. Mycket trevligt. Min andrechaufför var ny - inte åkt med honom innan. Han la sig direkt vilket ledde till att jag fick guidestolen. Men innan dess så stämde så klart inte platsnr som alla var bokade efter. Så efter lite kaos så bar det av. Och efter all info i början var jag duktig och fyllde i alla papper som chaufföerna ska fylla i innan vi kommer in i danmark. Det gick väl rätt bra i Danmark - såg dock att jag sakna voucher (behövs för att checka in folk som ett kvitto) för de ospecade. Så ringer chefen ber han faxa över detta till färjan. När jag kom dit hade de inte fått något. Efter färjan ringer jag igen. Då kan han inte faxa det för det är värdehandling. Bra tänker jag då kommer mina gäster inte kunna checkas in och det är chefens fel.

 

I Tyskland började andrechauffören att köra. Allt flöt på tills vi kom till Hamburg där satt vi i ca 1 och ½ timma. Ja - där började förseningarna. Dock hade vi lite kul - alla bilar skulle in i två fält och fler trängde sig i inner filen så vi körde nästan på en. Till denna gjorde jag tummen upp - jävla idiot. Fick tillbaka sen när han några minuter åkte förbi och räckte fuck you till mig. Då brast vi ut i skratt - så patetiskt.

 

När de sedan bytte så var det knäppt tyst där framme. Min härliga chaufför kom fram till planen att han inte skulle prata med mig. Hans val - jag bryr mig inte. Istället kunde jag sova lite med hörlurarna i öronen. Det kom mer kö. Och ja vi blev mer och mer försenade. Jag ville ha stopp efter var klockan var - chaufföerna efter var vi var på kartan. Samma stopp varje gång. Detta förlorar vi gäster på nu skiter jag snart i det.

 

När vi kom förbi Frankfurt så hade de stängt av autobahn så vi fick köra en hemsk omväg. Mer tid som gick till spillo. Men sedan hade vi krig om nattstoppet. Jag ville klockan elva. Alla i bussen sov redan och vi hade massa små barn med oss. Chaufförerna ville halv tolv tolv. Jag vann för en gångs skull och sa om det blev skit så tog jag på mig det. Alla tackade mig dock att vi stannade när vi stannade. Det var nästan för sent.

 

Men på resan ner så fixade jag väl nästan allt. Inte väldigt mycket hjälp. Men det var som min mamma sa att man får säga till dem exakt vad de ska göra för de kan själva inte ta några intiativ. Kvinnosynen på detta företaget är dessutom hemsk. Ska bara passa upp på alla även chaufföerna som jag vore deras hustru. Trodde att de hade två ben och en hjärna som gjorde att de kunde göra saker själva. Men nej...

 

Lyckades få två platser lite längre bak och kunde sova nästan hela natten. Halv sju bytte vi chaufförer efter köer i Lyon. Hejdå med er tänkte jag - skönt!!!! Julie klev på och allt flöt på. Jag satt där bak på min plats. Det enda som är jobbigt med dessa chaufföer - att jag inte kan sitta och prata för de får jag inte (säkerhet och massa poliser som är ute och kollar). Men måste säga att de är toppen får massa hjälp då vi stannar. En går direkt upp tar ut soporna och sätter nya. De hjälper mig skära upp bröder, skära grönsakerna. Sen fixade de toaletten för det var stopp i den. INTE OK!!

 

Halv två var vi framme. Så vi var sena. Själv släpptes jag av med ospec gästerna på Don Juan eftersom jag inte hade voucher. Hade då även ringt på morgonen till chefen för att få det faxat. Nej - hade inte fått något. Så fick stå på Don Juan och böna och be att de ändå kunde checka in mina gäster. Det funkade men får komma i veckan med en voucher till dem. Gick tillbaka till Savoy för att se att alla kom på bussen hem som gick halv fyra (sent). Själv gick jag och la mig därefter innan jag gick till Fenals Garden för att ha välkomstmöte. Det var bara rutinerade gäster där så gick snabbt. Handlade körsbär på Caprabo så gott!

 

Gick tillbaka till Savoy och gick ner och hälsade på Mario och familjen. Det var väldigt lugnt där så satt där ett tag och bara pratade. Inte ofta Mario har tid att bara sitta ner - gäller att komma rätt.

 

Nu sitter jag på rummet och skriver av mig lite. Stackars Elina hade ingen sittplats påvägen ned. Så ska vara lycklig över vad jag fått för resa. Men mobbningen och ingen kvinnosyn på bussen stör mig så jag dör. Elina stackaren satt och grät i trappan på nedresan - det förstår jag! På måndag ringer jag till företaget.

 

Föresten innan välkomstmötet fick jag ta emot all möjlig skit av en gäst för deras nedresa med Elina på tisdagen. Ja gus - förstår dem så ska ringa företaget angående det också. Undrar om vi vill ha kvar gäster eller inte....

 

Go natt på er imorgon blir det välkomstmötet kl 10 på Don Juan. Lite sugen på att gå till stranden på morgonen och göra yoga. Vecka i hälsans tecken?