1 år
Igår var det ett år sedan min mamma hamnade på sjukhuset och låg inne i nästan sex månader. Det kändes så konstigt igår när jag kom hem. Först tänkte jag inte på det. Men sen frågade mamma om jag brukade köra med de busschaffisarna. Då kom jag på att hon var inte vid medvetandet förra året. Hade ju dessa förra året också. Sen var det skönt med någon som hjälpte en att tvätta och hade middag färdig när man kom hem.
Min mamma gick ner väldigt mycket i vikt på sjukhuset. Hon har gått upp lite nu men hon är lite halvt oigenkänlig. I förrgår var hon på Coop. När hon stod där vid frysdisken och tittade upp så stod min pappa alldeles bredvid henne. Han kände inte igen henne. Mamma var väldigt glad för detta, hon hälsade inte och slapp prata med honom (enligt sig själv). Så vissa fördelar har det hela fört med sig.
Kommentarer
Trackback
