Lovisas liv som reseledare

Hejsan!

Kommer förmodligen ta en paus från bloggandet. Lite bilder kanske kommer upp men det är allt. Vi hörs senare istället och vill ni något så finns ju alltid sms!!

"Fy fan vad det brinner" säger Kajan i Hipp Hipp och det har det verkligen gjort i Spanien. När vi körde över gränsen var det som att köra in i ett dött månlandskap. Julie berättade att det trafikanterna satt fast i upp emot 18 h. Det hade varit fruktansvärt. Hade dött. Hade, jag vet inte. Jag tackar gud att jag åkte hem på lördagen och inte söndagen. Alla, jag och gästerna satt och bara gapade och tittade ut. Vad har hänt?

 

 

 

 

 

Det är kallare i Sverige i vattnet men det får ändå helt klart godkänt! Inget salt, vilket är så skönt (i alla fall i Öresund). Nu ska jag snart till familjen Holm och min über gamla vän Hanna.

Nu ska jag åka mot stranden. Rättare sagt till Höllviken. Var inte där förra året så ska bli spännande att se om det har förändrats något. När jag var liten hade mormor och morfar en sommarstuga där nere. Ibland när vi ska hem kör vi förbi den. Får se vad dagen bjuder på. Jag ska i alla fall bada idag med OCH jag ska bli brunARE.

 

Åkte in till Lund idag efter att ha baddat i Sibarp i Malmö! Det var faktiskt väldigt skönt. Säkert runt 18-19 grader i vattnet. Inte alls så kallt som jag trodde. Imorgon blir det att åka ner till Kämpingebukten i Höllviken för att sola, bada och chilla (vilket man behöver).

 

I Lund träffade jag Anna och Jonatan. Vi grillade och hade det trevligt. Då Jonatan bara kollar bilderna på bloggen så blir det lite bilder från dagen i Lund.

 

 

 

 

 

Gick och la mig redan tio med huvudvärk - var så otroligt trött. Som vanligt drömde jag massa hemska saker. Denna gånger var vi på väg hemåt och alla mina gäster var tvugna att åka hem med massa andra människor och i en mycket skum buss. Deras guide sitter där framme och pratar och säger att jag tar det på engelska snart. Då blir jag vansinig och säger att jag tar det på svenska då rycker en gäst tag i mig och säger "Det hörs konstigt från bagage utrymmet - det är någon som letar igenom våra väskor...". Jag rycks upp ur drömmen och hör hur någon försöker ta sig förbi gardinen på rummet. ACn på rummet är så kass så har sovit med öppen dörr. Har flera gånger tänkt att det är ju inte så svårt att hoppa upp här då jag bor på första våningen men beslöt ändå igår att sova med öppen dörr. Jag tänder lampan och flyger upp och försöker stänga dörren. Men det går inte, känns som om någon gör motstånd, helt tyst dock inget ljud. Jag får inte igen dörren och jag förstår att det är någon bakom. Så jag flyger ut - drar med mig lakanet eftersom jag bara är i underkläder och flyger ner skrikandes i receptionen till nattvakten. Skiträdd. Panik och skräckslagen får jag fram att jag bor i 112. Han undrar om jag har nyckeln. Fan, den tog jag inte. Nu har de säkert tagit den också. Min första tanke var väl sedan de får ta vad de vill. Varför stoppade jag inte undan datorn igår? Idiot Lovisa. Mobilen får de gärna ta - inte jourtelefonen den är rätt viktig den också. Nattvakterna hämtar extranyckeln och går upp. Hela jag skakar. Kommer in och det är helt tomt i rummet, allt är kvar. Ställer mig i dörröppningen och ber de kolla bakom gardinen. Då börjar den röra sig igen jag flyger ut ur rummet. Då hoppar en jävla katt ut. Den var lika panikslagen som mig. Mest konstigt är att den inte jamade eller något för då hade man ju fattat. Den flyger upp på en väggen och över till andra innan den ser dörröppningen tar ett hopp och flyger i 190 km/h ut ur rummet ner i receptionen. Vakten kollar igenom hela rummet för att se att det inte är fler. Under sängen, lyfter runt allt och så är det klart att det är lugnt. De ber mig stänga dörren - det skulle jag ju gärna göra om ACn hade fungerat som den skulle. Men jag lovar ska aldrig mer ha öppen dörr. Hela jag skakade och var livrädd. Har man inte upplevt något liknande så är det svårt att förklara. Ens lilla säkerhetsbubbla som rummet är helt plötsligt en väldigt osäker plats att vistas på. Ringer hem och väcker alla där hemma klockan är nu ca halv två. Pratar i 45 minuter innan jag vågar lägga på. Sätter på tvn som stöd. I såna situationer vill man inte vara ensam. Klockan tre vågar jag stänga av ljuder och släcka lampan. Klockan fem vågar jag somna - vaknar kvart i åtta. Ringer hem igen för att få prata lite lugnare. Mamma skojar att hon tycker synd om katten. Beslutar mig i alla för att gå ner till stranden för att ta ett dopp. Kan berätta att det var varmare i vattnet än i luften så det var super skönt verkligen!

 

När jag kom upp igen pratade jag med Viktor i receptionen. Nästa gång ska jag bo högre upp. Gärna sjunde våningen. Var som helst utom första. Inatt kan jag ju sova säkert på bussen tackolov. Sen får jag se hur det blir hemma. Förra gången min säkerhet blev utsatt var jag livrädd i några veckor. Och denna gången var jag tusen gånger mer rädd. Lampan tänd i några veckor? Tur att jag inte ska bo själv hemma. Hade knappt vågat.

Jävla vecka. Omg NU kom städerskan in och jag fick nästa hjärtinfakt. Omg. Ska hyra in en vakt. Kan hon lära sig att knacka??????

 

Ha det bra så hörs vi på måndag en livrädd Lovisa i Spanien.

 

 

Savoy, här bor jag alla mina veckor.      

 

Bussterminalen, här var jag igår då jag tog mig till Tossa.

 

 

 

En vanlig bild på fötterna får ju självklart tryckas med. Brännan börjar 

komma. Denna bilden är dock från igår. Kan berätta att jag just nu sitter

inne på rummet på Savoy och svettas. 34 grader i skuggan. En gäst hade

med sig termometer - den gick till max 55 och den gick över det - så

jag vill inte veta hur varmt det är ute just nu när jag ska gå över berget 

in till Don Juan vidare till Fenals tillbaka till Savoy.

Nja nu ljuger jag himmeln är inte blå men den ska bli blå efter lunch. Precis efter mitt välkomstmöte på Don Juan. Ska lägga lappar där också när jag är där. Så ne det blev ingen yoga som jag hade i mina drömmar och ingen löprunda. Istället blev det en välförtjänt sovmorgon. Sov mig igenom sms-konversationen och allt annat, men det blev bara 10 h sömn. Resten kommer säkert imorgon eller något liknande.

 

Visst är jobbet på bussen jobbigt när man inte behandlas rätt men det är kul att komma ner till Spanien och få massa kramar aoch hälsningar av våra gäster då blir man lite gladare. Är veckan lugn nu så blir det ju skönt här nere, annars kan veckan också bli lite jobbig. Vi får se. 

 

 

 

 

 

 

Till och börja med tack Micke för fina kommentaren det är tomt här nere utan dig! Och stackars Calle ska tydligen åka hem med mig nästa lördag. Hur många jag har med mig hem vet jag inte heller - de har glömt att skicka med de papprena. Har också glömt att skriva var alla mina gäster som kommer ner och åker på lördag bor. Toppen! Kaos.

 

Men allt började igår morse. Jag var livrädd. Mejlet hade kommit ut och män 40+ klarar inte av kritik från tjej i tjugoårsåldern. En av mina chaufföer var flyförbannad på brevet. Att jag ljög för hela företaget. Men när jag kom ner idag ringde jag till Elina hon tycker exakt samma som jag och ska även hon ringa på måndag till företaget. De är faktiskt ännu värre mot henne än mig. I alla fall när jag kom ut hälsade jag glatt med min insikt att jag ska bli behandlad som jag själv behandlar. Fick ett jag är trött tillbaka. Mycket trevligt. Min andrechaufför var ny - inte åkt med honom innan. Han la sig direkt vilket ledde till att jag fick guidestolen. Men innan dess så stämde så klart inte platsnr som alla var bokade efter. Så efter lite kaos så bar det av. Och efter all info i början var jag duktig och fyllde i alla papper som chaufföerna ska fylla i innan vi kommer in i danmark. Det gick väl rätt bra i Danmark - såg dock att jag sakna voucher (behövs för att checka in folk som ett kvitto) för de ospecade. Så ringer chefen ber han faxa över detta till färjan. När jag kom dit hade de inte fått något. Efter färjan ringer jag igen. Då kan han inte faxa det för det är värdehandling. Bra tänker jag då kommer mina gäster inte kunna checkas in och det är chefens fel.

 

I Tyskland började andrechauffören att köra. Allt flöt på tills vi kom till Hamburg där satt vi i ca 1 och ½ timma. Ja - där började förseningarna. Dock hade vi lite kul - alla bilar skulle in i två fält och fler trängde sig i inner filen så vi körde nästan på en. Till denna gjorde jag tummen upp - jävla idiot. Fick tillbaka sen när han några minuter åkte förbi och räckte fuck you till mig. Då brast vi ut i skratt - så patetiskt.

 

När de sedan bytte så var det knäppt tyst där framme. Min härliga chaufför kom fram till planen att han inte skulle prata med mig. Hans val - jag bryr mig inte. Istället kunde jag sova lite med hörlurarna i öronen. Det kom mer kö. Och ja vi blev mer och mer försenade. Jag ville ha stopp efter var klockan var - chaufföerna efter var vi var på kartan. Samma stopp varje gång. Detta förlorar vi gäster på nu skiter jag snart i det.

 

När vi kom förbi Frankfurt så hade de stängt av autobahn så vi fick köra en hemsk omväg. Mer tid som gick till spillo. Men sedan hade vi krig om nattstoppet. Jag ville klockan elva. Alla i bussen sov redan och vi hade massa små barn med oss. Chaufförerna ville halv tolv tolv. Jag vann för en gångs skull och sa om det blev skit så tog jag på mig det. Alla tackade mig dock att vi stannade när vi stannade. Det var nästan för sent.

 

Men på resan ner så fixade jag väl nästan allt. Inte väldigt mycket hjälp. Men det var som min mamma sa att man får säga till dem exakt vad de ska göra för de kan själva inte ta några intiativ. Kvinnosynen på detta företaget är dessutom hemsk. Ska bara passa upp på alla även chaufföerna som jag vore deras hustru. Trodde att de hade två ben och en hjärna som gjorde att de kunde göra saker själva. Men nej...

 

Lyckades få två platser lite längre bak och kunde sova nästan hela natten. Halv sju bytte vi chaufförer efter köer i Lyon. Hejdå med er tänkte jag - skönt!!!! Julie klev på och allt flöt på. Jag satt där bak på min plats. Det enda som är jobbigt med dessa chaufföer - att jag inte kan sitta och prata för de får jag inte (säkerhet och massa poliser som är ute och kollar). Men måste säga att de är toppen får massa hjälp då vi stannar. En går direkt upp tar ut soporna och sätter nya. De hjälper mig skära upp bröder, skära grönsakerna. Sen fixade de toaletten för det var stopp i den. INTE OK!!

 

Halv två var vi framme. Så vi var sena. Själv släpptes jag av med ospec gästerna på Don Juan eftersom jag inte hade voucher. Hade då även ringt på morgonen till chefen för att få det faxat. Nej - hade inte fått något. Så fick stå på Don Juan och böna och be att de ändå kunde checka in mina gäster. Det funkade men får komma i veckan med en voucher till dem. Gick tillbaka till Savoy för att se att alla kom på bussen hem som gick halv fyra (sent). Själv gick jag och la mig därefter innan jag gick till Fenals Garden för att ha välkomstmöte. Det var bara rutinerade gäster där så gick snabbt. Handlade körsbär på Caprabo så gott!

 

Gick tillbaka till Savoy och gick ner och hälsade på Mario och familjen. Det var väldigt lugnt där så satt där ett tag och bara pratade. Inte ofta Mario har tid att bara sitta ner - gäller att komma rätt.

 

Nu sitter jag på rummet och skriver av mig lite. Stackars Elina hade ingen sittplats påvägen ned. Så ska vara lycklig över vad jag fått för resa. Men mobbningen och ingen kvinnosyn på bussen stör mig så jag dör. Elina stackaren satt och grät i trappan på nedresan - det förstår jag! På måndag ringer jag till företaget.

 

Föresten innan välkomstmötet fick jag ta emot all möjlig skit av en gäst för deras nedresa med Elina på tisdagen. Ja gus - förstår dem så ska ringa företaget angående det också. Undrar om vi vill ha kvar gäster eller inte....

 

Go natt på er imorgon blir det välkomstmötet kl 10 på Don Juan. Lite sugen på att gå till stranden på morgonen och göra yoga. Vecka i hälsans tecken?

Fredagen den 13:de imorgon. Är inte speciellt skrockfull över det datumet då jag är född fredagen den 13:de dock i april. Men imorgon kommer jag nog ha mer än otur känns det som. Det känns inte bra kan jag säga. Ringde kontoret imorse och chefen svarade. Gissa hur många jag ska ha med mig ner... ja exakt hela 52 stycken (eller om det var fler). Och vi ska åka med HIF-bussen. Hm problem? JA! Det finns bara 49 platser så de ska sätta in fler stolar idag. Vad bra - speciellt när vi marknadsför oss med mer benutrymme. Med så många människor blir det kaos. Speciellt när det är många som resor med oss för första gången. Då gäller det att vara tydlig och berätta allt 200 gånger. Denna gången ska jag också se att mikrofonen fungerar innan jag gör något. Dock lär man sig alltid att inte prova utan de ska säga till där uppe om de inte hör. Har aldrig hänt så nu ska jag börja testa.

 

Dessutom kommer vi vara sena ner då stora delar av den franska motorvägen stängs av på grund av Tour de France som går där. Woho! Blir att köra landsvägarna istället - där det inte finns några stopp. Och kommer vi ner för sent till chaufförerna, ja då kan vi hälsa hem till att vi har bröd på frukosten. Jag ser mig själv sjukt trött och illamående då jag kommer ner till Spanien. För var ska jag sitta då vi har total full buss? Det kan man ju undra. Chefen tyckte jag skulle trolla. Svarade inte när han sa så. Sen sa han att jag fick sitta där framme och chauffören, som inte körde, fick sova. Jag ser mig själv bryta ihop. Har jag en andrechaufför som var sist kommer jag få sitta i mittgången. Ne kan inte se allt så negativit - det kommer gå så bra så! Hoppas, hoppas....

 

 

Det var tänkt att jag och mamma skulle åka till Entré på förmiddagen - så blev det inte. Både jag och mamma somnade om igen vid nio. Istället följde jag med en sväng till Limhamn innan lunch. Efter lunchen var vi mer på hugget och åkte ner till värnhemstorget i Malmö där Entré ligger. Vi bor på andra sidan staden så det blev att köra en jäkla omväg. Tyvärr blev det inte så mycket mer än en klänning som var read på Lindex och en liten uppdatering av underklädesförrådet i form av nya Bhar. Så nu är man lite fattigare igen. 2 veckor till sedan är det väl lön!

 

Hemma igen drog jag på mig träningsskorna och stack ut. Med en underbar träningsverk och verk i varje steg i benen och rumpan så måste jag ge mig ett mycket högt betyg som orkade jogga. I början högg det i varje steg - men sen blev smärtan uthärdig. Konditionen har i alla fall inte försvunnit helt! Tackolov!

 

Imorgon blir det taxi-Lovisa igen. Mamma till jobbet på morgonen, syrran till svävarterminalen för hon ska norr ut till norska gränsen. Sen ska jag nog själv ta mig till friskis och gymmet. Kommer väl ha grym träningsverk på bussen men då får det väl vara så. Dock ska jag först höra hur många som ska med på bussen innan jag gör några större beslut. Låt mig slippa få en helt full buss. Snälla!!

 

I förra numret kunde man skicka efter en bikini gratis värde 149 kr. Så klart gjorde jag detta (även om jag förstod att det inte var något att ha). När jag kom till Lund igår låg den där och jag dog av chock/skratt. Det var det minsta jag sett i hela mitt liv. Jag kunde inte sluta att skratta. När jag kom hem igen till Malmö visade jag syrran denna och min mamma - alla dog av skratt. Syrran tog i alla fall på sig bikinin och till slut låg vi alla på golvet av skratt. Något minimalare får man leta efter. Tror det är tänkt till 10 åriga tjejer (MAX) och inga 20+. Kanske Kissie hade kunnat ha den som har barnstorlek men ingen annan. Trosorna gick jätte högt upp, samtidigt som allt syntes. Bh-n täckte inget - eller jo lite. Men vem behöver mer? Det är ju meningen att man ska bli brun på stranden så varför ha på sig så mycket? Tror ändå jag hoppar att ta med den till Spanien faktiskt. Hade förmodligen fått många blickar - blickar att man har någon skruvlös...

 

 

 

 

 

Har varit förkyld och sjuk i mer än två veckor nu och igår var jag ute för andra gången för att börja motionera. Då gjorde jag även det stora misstaget att köra benövningar. Fy för vilken träningsverk jag har idag. Jag är inte alls van att jag ska känna något efter träningen. Men från att innan jobbet styrketräna minst 3 gånger i veckan tills inget så går det snabbt att förlora muskler. Vill inte ens veta vad som har hänt med konditionen...

 

Det regnar här idag och jag längtar till solen. Har inte fått svar än från företaget angående mitt mail. Antigen skiter de i det eller så hoppas jag att de tänker på någon lösning. Skiter de i det så är man ju värd absolut noll från företagets sida också. För att tänka på lite annat ska jag och mamma till Entré här i Malmö. Hinner jag ska jag till frikis sedan. Måste ju börja igen även om det just nu känns tungt. Det är mycket enklare att träna när de är skola för då bor jag bara 4 minuter från friskis med gång. Här får man ta bilen 5 km - kunde cykla men alla cyklar här hemma suger.

 

 

Är i Lund nu för vi ska snart ha styrelsemöte i bostadsrättsföreningen där jag är kassör. När jag steg innanför dörren låg den gröna pärmen där med alla företagets räkningar. Har nu koiperat alla och lagt in i föreningenspärm. Orginalen ligger i ett kuvert som ska skickas till SBC. Hade faktiskt själv inga räkningar vilket var skönt.

 

Faktiskt riktigt skönt att komma in i lägenheten. Det enda som behövs är att tapetsera något på den stora tomma väggen i vardagsrummet (eller vad jag ska kalla det). Får börja undersöka lite vad man kan tapetsera där. Sen måste jag ju hitta en tapetserare men det får bli senare!

 

 

Slog inget rekord idag utan sov bara 13 timmar. Eller bara och bara kunde lätt sovit hela eftermiddagen men istället drog jag på mig träningsskorna för första gången på 2 veckor för att ut och röra på mig. Och det var verkligen super skönt att få röra på sig. Minus för skoskavet som uppkom och hur jag var nära att somna när jag var nära hemmet igen.

 

Checkade även in mig och mamma till kryssningen. Gick väl bra. Hytten ligger på däck tre. Vilket också känns bra. Vi har bara beställt insideshytt för att vi tänker bara sova där. All annan tid gör man ju massa annat roligt förhoppningsvis.

 

Har nu tvättat 3 maskiner och har en rosa tvätt kvar. Ska packa mindre denna gången. Men ser nu att väderprognosen för nästa vecka är lite blandad och då vet man ju inte hur man ska packa!!

 

Imorgon blir det att åka till Lund. Där blir det bostadsföreningsmöte och betala in lite räkningar. Det kan ju knappt bli roligare!!